Ulf Aronsson

”För att få en volymandel löv på 10 procent i slutavverkning måste man börja med mer än 20 procent”, konstaterar Mikael Andersson.

I mitten av 1980-talet inledde Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ett försök med blandskog av gran och björk i försöksparken Asa, Kronobergs län. En gallring i fjol var den sista skötselåtgärden och nu kan resultaten hittills utvärderas.

Försöket är indelat i tre delar: Ytor med 100 procent gran samt ytor med en björkandel på 20 respektive 50 procent.

– Skötseln är en kompromiss mellan granens och björkens krav. Björken behöver mer utrymme medan granen kan stå tätare, så här ligger vi mittemellan, säger Mikael Andersson, försöksledare vid Asa försökspark.

Det har inneburit att granen på de blandade provytorna i början fick lite piskskador av björken. Men de skadorna har försvunnit med tiden, och i stället syns nu att björkarna stått trångt och har för liten kronandel för bästa tillväxt framöver. Det har också krävts en hel del jobb för att bibehålla trädslagsfördelningarna; två röjningar och tre gallringar.

Annars har de två trädslagen utvecklats ungefär som förväntat, björken som pionjärträd och granen som sekundärträd.

– Björken låg länge före i både volym- och höjdtillväxt. Men efter knappt trettio år började granen komma in i sin bästa tillväxtfas. Nu kommer den att ha högre volymtillväxt än björken framöver och börjar också gå om i höjd, säger Mikael Andersson.

Efter 38 år hade de rena granbestånden producerat 490 kubikmeter per hektar. Med 20 procent inblandning av björk var produktionen 450 kubikmeter och där det var hälften av varje var produktionen 400 kubikmeter.

I det rena granbeståndet blir virkesvolymen störst. Men på backen är det helt bart.

20 procent inblandning av björk gör skogen lite ljusare men sänker också produktionen.

– De skillnaderna kommer att öka framöver. Och eftersom granarna kommer att stå för det mesta av tillväxten kommer deras andel av den totala volymen att öka. Om 10 procent av volymen ska vara löv vid slutavverkning måste man börja med mer än 20 procent, konstaterar Mikael Andersson.

Som oftast ger försöket med blandskog också följdfrågor: Provytorna har ståndortsindex G36–G39, och troligen hade björken kunnat konkurrera bättre på mindre bördig mark. I försöken är björken självsådd, med förädlad björk hade utfallet troligen blivit annorlunda (se separat artikel).

Och några svar på om blandskogen är mer stormfast eller angrips mindre av granbarkborre ger inte det här försöket.

Men det syns andra skillnader mellan provytorna. I det rena granbeståndet och där andelen björk är 20 procent finns ingen undervegetation under träden, bara lite mossa. Med en björkandel på 50 procent är skogen ljusare, och på marken finns självföryngrade trädplantor och bärris. Så medan betestillgången i den täta granskogen är noll kan klövviltet i blandskogen hitta åtminstone lite mat, där bärriset är en viktig del. Och det kan i sin tur behövas för att minska trycket på tallföryngringarna.

Med 50 procent björk sjunker produktionen ytterligare. Men tillräckligt med ljus når ner för att det ska bli lite markvegetation.

Försök med trädslagsblandningar av gran och björk visar på lägre tillväxt jämfört med rena granbestånd. Men kanske kan det vara ett sätt att hjälpa tallen?

Mindre virke med björk

Skog

Försök med trädslagsblandningar av gran och björk visar på lägre tillväxt jämfört med rena granbestånd. Men kanske kan det vara ett sätt att hjälpa tallen?